Höstseglats, dag tre: myggen
Mycket tidigt på lördagsmorgonen irrar jag och Magnus omkring på Idskär. Vi har flytt båten hals över huvud. Någon gång under småtimmarna hittade myggen en väg in, de kom i tusental och de var hungriga.
Vi möts på öns högsta punkt. Vi samtalar lågt, gör upp en plan. Solen är på väg upp i öster. Det blåser en aning och vi har bråttom från Norrpada.
Myggjävlarna följer oss söderut. Vi försöker schasa bort dem.
– Schas! skriker vi och viftar med varsin blå kudde.
Vi fastnar i Rödlöga skärgård, vinden tar slut. Eftersom vi är på flykt drar vi igång motorn.
Den låter inte som den ska men jag säger ingenting till Magnus. Han har nog med problem. Det är rent otroligt vad han viftar. Jag tror han håller på att bli tokig.
Ute på fjärden får vi vind igen. Det var i sista sekunden. O, det är vackert!
Men så kommer vi in i Ängskärs skärgård …
Om inte myggen vore, skulle vi inte klaga. Men det här är inget skämt. Det sitter till och med ett tiotal myggor på flaggan och bara toksuger. Vi föröker dra igång motorn men den vill inte längre. Den har fått nog.
Det är bara att vifta med kuddarna, koka kaffe och hoppas på ett mirakel.
